Jag vet inte vad det är med januari, februari och mars… Jag har varken lust eller inspiration att blogga så vart enda år blir det ett långt uppehåll efter jul. Är det för att jag oftast har varit ganska flitig inför jul eller för att det är mörkt och dystert och jag är extra trött? Eller är det för att andra intressen har roffat åt sig en massa tid från bloggandet? Jag vet inte men antagligen en kombination av allt. Men nu inför påsk tog jag mig ett rejält tag i kragen och har fem olika recept på lager. Det första kommer här.
En kompis som också jobbar till sjöss men på en liten fraktbåt berättade att den polske kocken som jobbade där hade gjort en sallad till påsk som såg jättekonstig ut. Kompisen hade trots allt vågat sig på att smaka och tyckte att den var riktigt god, han kunde dock inte förklara vad som var i mer än ärter och morötter. Jag började göra efterforskningar och googlade samt frågade en polsk snubbe som jobbar på min båt vad det är för sallad man äter till påsk i Polen. Då kom jag aldrig så långt som att jag provade att göra den men så kom det en kock från Italien och jobbade på min båt ett tag och gjorde den här som jag tyckte var jättegod. Det visade sig att Rysk sallad, som den kallas, är vanlig i såväl Östeuropa men också i Italien och Spanien. Det finns en hel del lokala skillnader och varje kock eller husmor har sin egen variant. I Polen är det ett måste med polsk saltgurka och där lägger man ofta i äpple medan på andra håll blandar man i kött eller kyckling. Det här är min variant så som jag gillar den bäst.
Rysk sallad – Foto: Britt-Marie Knutsson
Rysk sallad
7 hårdkokta kalla ägg
2 kokta kalla medelstora potatisar
1 dl ärter/morötter (fryst grönsaksblandning)
0,5 dl hackade cornichoner eller saltgurka
1 dl majonnäs
2 msk senap
salt
svartpeppar
- Skär ägg och potatis i små tärningar och blanda dessa med upptinade ärter/morötter och hackad gurka.
- Blanda ner majonnäs och senap.
- Smaka av med salt och peppar. Låt stå i kyl några timmar så att alla smaker kommer till sin rätt.
Rysk sallad – Foto: Britt-Marie Knutsson
