Det var många år sen jag åt alldeles nyskördad färskpotatis. Pappa odlade alltid potatis så länge han orkade och ännu längre tillbaks när jag var liten och min farmor och farfar levde brukade de också odla sin egen potatis. På andra sidan vägen från deras hus hade de en potatisåker och skörden från den räckte nästan hela året till både dem och mig och mina föräldrar. När det var dags att skörda fick vi alla hjälpa till och jag minns tydligt hur vi gick där i åkerns jord och plockade potatis. Potatisen förvarades sen i deras jordkällare och vi hade egenodlad potatis långt in på våren. Det här är riktigt längesen men nu såg jag att de som köpte farmor och farfars hus återigen odlar potatis på åkern och det är nog 30 år sen den användes sist.
Det är något jag riktigt saknat att gå ut i landet och hämta färskpotatis, det är ju sån stor skillnad på dem man köper i affären även om de också ofta är bra. Men i våras hittade jag några potatisar i kylen som hade börjat växa och fick idén att plantera dem och se hur det gick. Jag hade väl inte några större förväntningar så när jag drog upp några plantor och faktiskt fann ett gäng färska knölar under potatisblasten blev jag helt lycklig. De avnjöts vördnadsfullt med lite matjessill med tillbehör och nästa gång jag kommer upp till Småland ska det nog bli en njutningsfull middag till. Jag längtar!